De stora byggföretagens årsredovisningar under den senaste högkonjunkturen är ingen imponerade läsning. Det finns sannolikt flera anledningar till detta, både hos entreprenörerna och hos den stora beställaren Trafikverket.
Forskningen visar att kontrakt i anläggningssektorn ofta är begränsade i möjligheter för innovationer, att kompetensförsörjningen är en utmaning, investeringarna i forskning och utveckling är låga, mer och mer jobb läggs på underentreprenörer, och att konkurrensen kan stärkas.
Hur produktiviteten i sektorn kan öka diskuterades på lunchseminarium på KTH:s Open Lab, 19 juni.
I panelen, fv: Tomas Carlsson, NCC, Helena Berggrund, Sweco, Per Ling Vannerus, Trafikverket, Hampe Mobärg, Maskinentreprenörerna, Malin Löfsjögård, Svensk Betong, Jan-Eric Nilsson, VTI. Moderator Johan Nyström längst till höger.
Några av de ämnen som togs upp av panelen var motsättningen mellan upphandlarnas krav på billigast lösning och lösningar som kan vara mer lönsamma på sikt genom mindre underhåll, önskan om upphandlingar med fastpris med större frihetsgrader för mer innovation, och frågan om det går att få mer standardisering i infrastrukturprojekt så varje arbete inte är lika unikt och därmed kostsamt.
En oro som många delade handlade om kompetensförsörjning.
– Sitter vi här om tio år och har kris med personalbrist har vi bara oss själva att skylla, sa Hampe Mobärg, Maskinentreprenörernas vd, som var orolig för hur framtiden i branschen ser ut, när allt färre utbildar sig för att kunna arbeta med anläggning. Han önskade mer satsning på utbildning och samarbete mellan parterna för att få rätt personal på plats.
Johan Nyström, VTI, InfraSweden2030:s fokusområdesledare för produktivitet, hade kallat till seminariet, och tyckte att samtalet bekräftade det som visats i forskningen.
– Min reflektion är att panelen bekräftade att kontrakten styr anläggningssektorn. Kontrakten är nyckeln till att utveckla branschen, säger Johan Nyström.