Nya beläggningar för halkfria cykelvägar ur ett helhetsperspektiv

cykelmärkning på asfalt

I Sverige finns nationella, regionala och lokala mål om att cykeltrafiken ska öka och bli mer säker. Många kommuner prioriterar därför vinterväghållning av cykelvägar i allt större utsträckning. Under senare år har halkbekämpning med salt blivit allt vanligare, framförallt i och med att den så kallade sopsaltmetoden börjat tillämpas. I utvärderingar av metoden har det uppmärksammats att beläggning har betydelse för risken för att halka ska uppstå. I det föreslagna genomförbarhets-projektet vill vi studera olika beläggningstypers halkbenägenhet under olika förhållanden.

I det föreslagna initieringsprojektet vill vi samla intressenter i branschen för att ta fram kunskap och behov av olika beläggningstypers friktion och halkbenägenhet under olika förhållanden. Projektet vill sammanställa och ta fram en plan för hur man ska kunna ta fram bättre beläggningar och konstruktioner.

Syftet är att i förlängningen att kunna rekommendera den mest optimala beläggningsytan på gång- och cykelvägar så att halkriskerna kan reduceras. Tanken är att i nästa projektfas kunna bygga upp demonstrationsytor i skyddad miljö samt teststräckor i kommunerna för uppföljning. Dessa praktiska tester kommer öka kunskapen inom området. Målet med projektet är att minska antalet skadade cyklister genom att förbättra kunskapen om friktionsegenskaper av olika material under olika förhållanden liksom hållbarhet och åldringsegenskaper. Detta bidrar till utveckling av nya konstruktionslösningar, säker och hållbar infrastruktur. Framtagandet av ny kunskap ger också tryggare upphandling och underlättar val av nya konstruktionslösningar för beställare. Det ger också möjligheter för företag att förbättra sin konkurrenskraft och produktivitet inom nya områden tex återvinning och energieffektivitet. Förslag på hur återvunna material (tex gummi från återvunna däck) kan användas på ett miljövänligt sätt kommer att diskuteras i gruppen med intressenter.

Vidare kommer även nya metoder för tillstånduppföljning att diskuteras inom projektet vilket främjar effektivare halkbekämpning, drift- och underhållsåtgärder. På sikt kan även regelverk, standarder och byggnormer (tex AMA) utvecklas och förbättras. Många kommuner har små resurser att undersöka alternativ till de standardiserade materialvalen. Därför kan forskning inom detta område ge stöd att använda mer optimerade och miljövänliga alternativ. I många fall finns teknik utvecklad men den är inte utprovad för användningsområdet tex återvinning av material och värmepumpsteknik (för uppvärmda ytor). Samma sak gäller användning av speciella beläggningar som dränerande ytor och användning av stålslaggsballast där kunskap finns framtagen men den är inte utprovad.

Tidplan

Start 2018-04-18

Slut 2018-12-31

Projektansvarig

VTI Statens Väg- och Transportforskningsinstitut

Projektledare

Fredrik Hellman, fredrik.hellman@vti.se

Partners

VTI

Publikationer och bakgrundsmaterial