Projektkonferens 2018: Stort intresse för framtidens transportinfrastruktur

InfraSweden 2030:s projektkonferens lockade närmare 90 deltagare som kommit till Stockholm och Waterfront Congress för att få tips av varandra i det fortsatta arbetet.

”Oj, det låter spännande. Berätta mer!” I ett hörn av lokalen pågår diskussioner om nya beläggningar för halkfria cykelvägar. I ett annat hörs intensiva samtal om tillståndsbaserat spårunderhåll i Stockholms tunnelbana. Massor av nyfikna frågor ställdes när InfraSweden 2030 bjöd in till projektkonferens i Stockholm Waterfront Congress den 25 oktober.

InfraSweden2030 har nu drygt 70 projekt, varav 27 startade under 2018. Vid projektkonferensen fanns representanter från cirka 40 projekt på plats för att presentera sina tankar och visioner som sammanställts i posterformat. Bland programmets fokusområden såg fördelningen av projekt på konferensen ut enligt följande:

• Tillståndsbedömning, drift och underhållsmetoder (15)
• Klimatneutral infrastruktur (10)
• Konstruktionslösningar och byggmetoder (7)
• Ökad produktivitet (7)
• Uppkopplad transportinfrastruktur (1)

Fokusledare för området tillståndsbedömning, drift och underhållsmetoder är Anita Ihs, chef för avdelningen infrastruktur vid VTI. Hon poängterade att underhållet av transportinfrastrukturen har varit eftersatt under många år och att behovet av innovativa metoder för tillståndsbedömning och underhåll är mycket angeläget:

– Jag tänker bland annat på att verktygen för att kunna planera underhållet behöver förbättras. Akuta åtgärder är ofta dyrare än planerade och orsakar också onödiga störningar i trafiken.

Peter Östrand från WSP berättade om det projekt han leder som går ut på att utveckla en prediktiv tillståndsbaserad underhållsstrategi för att minska antalet rälsbrott i Stockholms tunnelbana, som de senaste åren uppgått till cirka 20 per år. Projektet handlar också om att få ökad kunskap om rälsslitage och ett underlag för förbättrade underhållsstrategier.

Inom projektet kommer ett mätsystem med sensorer som kan upptäcka de vanligaste skadorna på räls att utvecklas. Hittills har man utvärderat ett antal sensorer och tagit fram en sensoruppsättning  som använts vid tre separata datainsamlingar utförda från ett spårfordon.

– Nästa steg blir att anpassa resultatet så att det går att använda i befintliga Asset Management-system för att göra praktisk användning i det dagliga arbetet möjlig, sa Peter Östrand.

Projektet inleddes i november 2016 och avslutas i december 2018.

Det mest visuella projekt som visades under dagen stod Birgitta Thorslund och hennes kollegor från VTI för. Även Sweco och Green Cargo deltar i projektet. Många tog chansen att testa den bärbara godstågssimulator som stod uppställd i konferenslokalen.

Målet med projektet är att göra det möjligt att provköra projekterade banor i lättillgängliga simulatorer för gods- och persontrafik och vid behov justera dem innan de byggs i verkligheten för att bland annat undvika kostsamma felprojekteringar. Mer optimerad hastighetsprofil kan spara både tid och energi samt underlätta förarens arbetssituation.

– Vi hoppas att projektet ska bidra till att skapa en återkoppling mellan förare och projekterare så att både kapacitet och effektivitet kan bli så bra som möjligt, sa Birgitta Thorslund.

Projektet inleddes i juni 2018 och avslutas i november 2018.

Anita Ihs är glad över det stora intresset som finns inom hennes fokusområde, men hon skulle gärna se fler projektansökningar som gäller nya smarta lösningar baserade på digitalisering och automatisering.

– Om jag får önska fritt skulle jag gärna vilja se fler projekt som utnyttjar smarta tekniker som IoT, AI, VR och machine learning, och projekt som också tar sig an framtidens krav på underhållet kopplat till exempelvis automatiserade fordon, elektrifierade godstransporter, höghastighetståg men också klimatförändringar.

Den nu aktuella utlysningsperioden pågår till 5 februari 2019. Utlysningen gäller samtliga fokusområden och har en budget på 20 miljoner kronor för perioden 2019-2021. Projekttiden är begränsad till maximalt 36 månader.

Läs mer om utlysningen

TEXT: Ylva Carlsson

FOTO: Tobias Ohls