FAQ

Vad är InfraSweden2030?

 

InfraSweden2030 är ett av 17 statligt finansierade strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras via Vinnova, Energimyndigheten och Formas.  InfraSweden2030 har Vinnova som ansvarig myndighet och administreras via KTH. I programmet samarbetar företag, organisationer, högskolor och andra nyckelaktörer från infrastrukturbranschen för att utveckla nya innovationer som bidrar till målet om en klimatneutral transportinfrastruktur. Men för att hitta innovativa och kreativa lösningar behövs även aktörer från andra branscher!

 

Vad är ett strategiskt innovationsprogram?

 

Strategiska innovationsprogram (SIP) är regeringens satsning på hållbar innovation. Vinnova, Energimyndigheten och Formas finansierar 17 strategiska innovationsprogram, där InfaSweden2030 är ett.

Genom samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. Inom programmen utvecklar företag, akademi och organisationer tillsammans framtidens hållbara produkter och tjänster. Alla som kan bidra till utvecklingen är välkomna att söka finansiering.

 

Vad är det för skillnad på ett innovationsprogram och ett forskningsprogram? Och vad avses med innovation?

 

Medan ett forskningsprogram har fokus på ny kunskapsutveckling, har ett innovationsprogram till syfte att bidra till innovation, d v s att nya produkter, tjänster, arbetsmetoder, sätt att organisera och/eller affärsmodeller kommer till nytta och användning. Det räcker således inte med att utveckla en ny fungerande teknik, först när den kommer till användning och skapar värde är det en innovation.

InfraSweden2030 lägger därför stor vikt på att följa och stödja projekten i programmet, med tex innovationscoaching och andra aktiviteter som kan hjälpa projekten att uppnå innovation.

 

Varför finns InfraSweden2030?

 

Transportinfrastrukturen är kritisk för att samhället ska fungera och utvecklas. Att kunna förflytta människor och varor är grundläggande för att möta utmaningar med, bostadsförsörjning, arbetsmarknad, klimatkollaps, integration, jämställdhet och säkerhet.

Transportinfrastrukturen sätter också ramar för lång tid framöver för hur samhället utvecklas geografiskt. Vägar som byggdes av romarna används fortfarande, och de vägar, rälsar, broar och tunnlar som vi bygger idag kommer ge förutsättningarna för våra barnbarns möjligheter.

Precis som allt annat i samhället påverkas transportinfrastrukturen av globala megatrender: hållbarhet och energieffektivitet blir allt viktigare, digitaliseringen förändrar hela industrier, urbaniseringen skapar stora skillnader mellan stad och landsbygd, och ekonomin blir alltmer tjänstebaserad.

Det strategiska innovationsprogrammet InfraSweden2030 arbetar för att Sverige år 2030 ska ha konkurrenskraftiga transportinfrastrukturleverantörer som bidrar till klimatneutrala transporter, vilka möter samhällets ekonomiska och sociala utmaningar. Vår uppgift är att stötta innovationer i transportinfrastruktursektorn som nya material, teknologier, arbetsmetoder, kontraktsprocesser och samverkansformer. Genom att göra sektorn mer innovativ och dynamisk bidrar vi till att göra den mer attraktiv för högkompetenta människor, och de innovationer vi stödjer bidrar också till att minska transportinfrastrukturens miljöbelastning

 

Hur jobbar InfraSweden2030?

InfraSweden2030 arbetar genom

 

Seminarier och möten

Varje år genomför InfraSweden2030 flera seminarier, workshops och konferenser med olika teman inom transportinfrastrukturområdet där vi samlar intressenter och initierar samarbeten. De teman som är på vår agenda kommer från arbete med våra medlemmar och i våra fokusområden.

 

Utlysningar för innovationsprojekt

InfraSweden2030 stödjer Vinnova när gäller inriktning och utformning på utlysningar för finansiering av innovationsprojekt för smart, hållbar och konkurrenskraftig transportinfrastruktur. Våra utlysningar bidrar till att utveckla innovationshöjden i den svenska transportinfrastrukturen.

 

Strategiska forsknings- och innovationsprojekt

De strategiska projekten är projekt utan vinstdrivande eller kommersiellt syfte och som främst bidrar till förändrade arbetssätt och/eller förbättrade forsknings- och utvecklingsmöjligheter för många parter. Dessa projekt kan vara systempåverkande. Genom analyser av området, omvärldsbevakning och med stöd av våra medlemmar rekommenderar InfraSweden2030 Vinnova att finansiera ett mindre antal projekt inom strategiskt viktiga områden för transportinfrastruktur.

Hittills har över hundra projekt fått medel från InfraSweden2030. Mer information om projekten finns på vår webbsida: https://www.infrasweden2030.se/projekt/

 

InfraSweden2030 har sex fokusområden, hur funkar det?

 

Vi har identifierat sex områden som viktiga för transportinfrastrukturbranschen att sätta i centrum för att uppnå programmets målsättningar. Dessa beskrivs som programmets fokusområden inom vilka programmets utvecklingsagenda arbetas fram och operativa satsningar genomförs. Varje fokusområde leds av en fokusområdesledare med stöd av en expertgrupp (fokusgrupp) med sakkunniga från programmets medlemmar och övriga viktiga intressenter. Fokusområdesledarna arbetar i direkt dialog med varandra och med InfraSweden2030:s programkontor, expertråd och styrelse.

Mer information om InfraSweden2030:s sex fokusområden finns på vår webbsida: https://www.infrasweden2030.se/fokusomraden/

 

Hur länge finns InfraSweden2030?

 

InfraSweden2030 startade 2015. Programmet utvärderas var tredje år och får – förutsatt att utvärderingen faller väl ut – vidare finansiering tre år i taget, och längst till 2027.

 

Var finns InfraSweden2030?

 

InfraSweden2030 arbetar nationellt, men har KTH som värdorganisation. Därför ligger programkontoret på KTH i Stockholm. Kontaktuppgifter

 

Hur styrs InfraSweden2030?

 

Ansvarig myndighet för InfraSweden2030 är Vinnova, som också finansierar programmet tillsammans med deltagande parter till lika delar. Verksamheten baseras på ett aktivt deltagande från intressenterna till InfraSweden2030 såväl på ledande nivå som i enskilda aktiviteter och projekt samt i utvecklingen av programmet.

Programmets övergripande ledning och styrning sker på strategisk nivå genom medlemsstämman och programstyrelsen, och på operativ nivå genom programkontoret med stöd av fokusområdesgrupper kopplade till programmets fokusområden. Programkontoret är dessutom administrativt och operativt sammanhållande och ansvarar för den dagliga verksamheten inom programmet.

Mer information om InfraSweden2030:s ledning och styrning finns i programmets verksamhetsstyrning som hämtas på vår webbsida: https://www.infrasweden2030.se/om/

Frågor kring utlysningar

 

 

Vilken typ av projekt kan vi söka för?

 

Den aktuella utlysningen handlar om skalbara, snabbimplementerade och resurseffektiva innovationer som kan bidra till hållbar utveckling av transportinfrastrukturen.

Vi erbjuder finansiering till projekt som redan har utvecklat innovativa lösningar och som står inför test och/eller implementering.

 

Kan vi få stöd för vårt projekt?

 

Det är en fråga som vi inte kan ge ett exakt svar på. Projekt som passar in i programmets syfte kommer att ha större chans än de som ligger i gränslandet om fler ansökningar kommer in än det finns budget för. Läs gärna de bedömningskriterier som nämns i utlysningstexten noga och kolla om din ansökan besvarar de kriterierna.

 

Vem kan söka?

 

Bidragssökande ska vara en juridisk person med ett svenskt organisationsnummer. Internationella aktörer är välkomna att delta i projektet men bidrag beviljas endast till svenska organisationer, vilket också innefattar utländska organisationer som har filial eller driftställe i Sverige. Kostnaderna i projektet ska i så fall vara hänförliga till filialens eller driftställets verksamhet.

 

Vi är ett företag/startup som har en potentiell innovation. Kan vi söka bidrag i utlysningen?

 

För att företag ska kunna söka bidrag, måste ansökan ske tillsammans med en behovsägare som ska delta i genomförande av projektet. Det är dessutom viktigt att projektet utgår från behovsägarens faktiska behov och verksamhet. Vi rekommenderar därför att ni tar kontakt med en behovsägare som är intresserad av att vara med att vidareutveckla eller testa er lösning tillsammans med er.

 

Kan ett företag söka själva?

 

Det kan mycket väl vara endast en part som söker bidrag men för att projektet ska kunna beviljas krävs fler aktiva projektparter i ansökan. Minst antal projektparter är ett av de formella krav som måste vara uppfyllda för att ansökan ska kunna bedömas. Se vidare avsnitt 6 i utlysningstexten.

 

Kan två företag söka tillsammans?

 

I denna utlysning är det ett krav att en projektpart ska vara behovsägare till projektets resultat. Om projektkonsortiet endast består av två företag, eller annan form av organisation, är det nödvändigt att en av dessa två ska vara projektets behovsägare och detta ska tydligt motiveras i ansökan. För större projekt (mer än 1 Mkr i bidrag) behövs dessutom minst tre projektparter. Se vidare avsnitt 6 i utlysningstexten.

 

Varför är det viktigt att ha med en behovsägare?

 

Utlysningen lägger stor vikt i projektens potential att kunna implementera sina resultat inom snar framtid på 3 till 5 år. Genom att utgå från ett identifierat behov och dessutom engagera behovsägaren i projektet ökar möjligheterna för snabb implementering.

Med behovsägare avses intressent som har behov och nytta av lösningen och som kan ta hand om (förvalta, använda, sprida) resultatet av projektet. Offentliga och privata beställare, ägare eller förvaltare av transportinfrastruktur, fordonstillverkare, systemägare och byggentreprenörer är exempel på möjliga behovsägare.

 

Kan man anlita ett annat företag, om kompetensen man behöver finns där?

 

Ja. Om bidrag från utlysningen ska användas för att finansiera tredje part är det i regel nödvändigt att tredje parten är registrerad och har verksamhet i Sverige. Endast om särskildas skäl finns kan bidrag användas för att anlita en utländsk tredje part.

 

Kan utländska bolag vara med som projektpart?

 

Ja men de får ej erhålla finansiering (bidrag) genom utlysningen.

 

Hur kan vi hitta andra aktörer att koppla oss samman med för att få till en relevant och samhällsnyttig projektansökan?

 

Bra kännedom om berörda intressenter och marknadens aktörer samt effektivt nätverkande är avgörande faktorer för att bilda projektkonsortier. Ta gärna kontakt med InfraSweden2030:s programkontor som kan facilitera och stödja kontakt och matchmaking med andra aktörer inom innovationsområdet.

 

Hur mycket pengar kan vi söka?

 

Denna utlysning omfattar total 10 miljoner kronor. Ni kan söka för små projekt (12 mån max 1 miljon) eller stora projekt (36 mån utan maxgräns).

 

Det står i utlysningstexten att finansiering kan ges upp till 50%, vad betyder det?

 

InfraSweden2030:s utlysningar finansieras av Vinnova genom projektbidrag som kan utgöra högst 50 procent av projektets stödberättigande kostnader. Resterade del ska täckas genom medfinansiering.

Bidrag till organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet omfattas av regler om statligt stöd. Reglerna styr bland annat vilka typer av kostnader och hur stor andel av dem som får täckas genom bidrag. Läs mer om stödberättigande kostnader i avsnitt 4.2 i utlysningstexten, där också hänvisning görs till de styrande reglerna.

 

Var kan jag hitta 50% medfinansiering?

 

Medfinansiering ska helst komma från medverkande projektparter i form av kontanta medel, eller tid och resurser omräknade till kronor. Medfinansiering kan även hämtas externt från annan finansiär, t.ex. Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF. Observera att offentliga FoU-medel (t.ex. EU-medel) i regel inte kan betraktas som medfinansiering men medel från Trafikverket eller kommuner kan ingå då dessa är transportinfrastrukturens ägare och förvaltare.

 

Är inte ett till tre år kort för ett projekt?

 

En innovationsprocess inom vår bransch tar ofta längre tid än tre år och därför är det vanligt att processen organiseras i flera olika projekt och delprojekt. I denna utlysning erbjuder vi finansiering till projekt om lösningar som redan kommit en bra bit i sin innovationsprocess och är delvis validerade. Projekt som finansieras ska på detta sätt ha goda möjligheter att uppnå en färdigutvecklad lösning kvalificerad för användning med potential för implementering inom 3-5 år efter avslutat projekt.

 

Kan man söka för patentkostnader?

 

Nej

 

Var hamnar IP om en forskare och ett företag samarbetar?

 

Det är inget som vi lägger oss i utan det får deltagande projektparter avtala sinsemellan.

 

Kan man söka finansiering i flera utlysningar samtidigt?

 

Man kan söka finansiering i flera utlysningar men man kan inte finansiera samma arbetsmoment mer än en gång. Om syftet med extra ansökan är medfinansiering så är det nödvändigt att säkerställa att extra finansieringen är godkänd som medfinansiering, vilket i regel inte är fallet om det rör sig om offentliga FoU-medel. I vilket fall som helst är det nödvändigt att man är tydlig i ansökan om man samtidigt söker annan finansiering och syftet med detta.

Det är fullt möjligt att söka finansiering och få bidrag från flera utlysningar om det handlar om olika arbetsmoment.

 

Hur skriver man en bra ansökan?

 

Det krävs ofta flera aktörer för att nå hela vägen till innovation. Så vårt råd är att börja med att bygga ert konsortium. Vilka behövs för att nå hela vägen till innovation? Planera projektet tillsammans och kom överens om vem som gör vad och vem som bidrar med vad.

Några snabba tips för att skriva en bra ansökan:

  • Läs utlysningstexten noga!
  • Fokusera på nyttan!
  • Samarbeta med relevanta aktörer!
  • Ta jämställdhet och hållbarhet på allvar!
  • Börja i god tid!

 

Var ansöker man?

 

Själva ansökan och hur du fyller i den kan du läsa mer om här på Vinnovas sida.

Ansökan görs genom Vinnovas intressentportal.

 

Vem ska skriva på ansökan?

 

Det är alltid projektets huvudpart, dvs. koordinator, som står för ansökan. För att påbörja projektet krävs dock s.k. projektpartsgodkännande från samtliga projektparter inklusive koordinatorn. Mall och anvisningar för projektpartsgodkännande skickas av Vinnova när projektet beviljas.

 

Vilka är de vanligaste formailafelen?

 

För att undvika formaliafel, se till att ansökan uppfyller de förutsättningar som nämns i avsnitt 6 i utlysningstexten.

Tyvärr faller många ansökningar bort då de inte uppfyller de formella krav som står i utlysningen. Då blir ansökan inte bedömd överhuvudtaget. Kraven varierar från utlysning till utlysning så läs texterna noga. Exempel på vanliga fel som gör att din ansökan inte ens skickas till bedömning är följande:

  • Att ni missat att använda mallar i de fall de förekommer, i vanliga fall projektbeskrivning, projektreferat och CV.
  • Att sökta medel ligger utanför de ramar som är satta i respektive utlysning.
  • Att ni har fel antal projektpartners.
  • Att er projektbeskrivning är kortare eller längre än den ska vara.
  • Att projektets medfinansiering inte anges tydligt

 

Vi skulle vilja ha möjlighet att ställa frågor kring vår ansökan. Är det möjligt att göra det enkelt? Vem ska vi vända oss till om vi har frågor om utlysningen?

 

Se kontaktuppgifter som nämns i avsnitt 1 i utlysningstexten.

 

Vilken typ av stöd kan vi få i samband med ansökan?

 

I arbetet med ansökan går det bra att vända sig till InfraSweden2030:s programkontor med frågor. I mån av möjlighet kommer programkontoret också att ge stöd genom att öppna sina nätverk så att ni kan finna lämpliga samarbetsparter. Programkontoret är inte involverad i Vinnovas bedömning av ansökningarna, vilket gör att programkontoret är en neutral part och kan hjälpa alla sökande utan att en jävsituation uppstår.

 

När är sista dag för att skicka in ansökan till utlysningen?

 

I den här utlysningen är 2 februari 2021, kl 14:00 sista dagen för att skicka in ansökan till Vinnova .

 

Vad händer när utlysningen har stängt?

 

När utlysningen stängt går det inte att ändra eller fylla i några nya uppgifter. Då kan ansökan bara kompletteras om Vinnova ber om det.

Vinnovas bedömningsprocess påbörjas direkt efter att utlysningen stängt. Första steg är att sålla och utesluta de ansökningar som ej uppfyller utlysningens formaliakrav (se avsnitt 6 i utlysningstexten). Ansökningar som uppfyller formaliakraven fördelas bland medlemmar i Vinnovas bedömningsgrupp och den formella granskningen inleds.

 

Hur görs bedömningarna av ansökningarna?

 

Varje ansökan som klarat formaliagranskningen bedöms av flera granskare. Bedömningen görs utifrån de kriterier som står i respektive utlysningstext.

 

Vilka gör bedömningen av ansökningarna?

 

Det är en expertgrupp som består av VINNOVA-anställda och externa bedömare med stor branscherfarenhet. Namnen på dessa är inget som vi kommunicerar ut. Varje ansökan som klarat formaliagranskningen bedöms av flera granskare.

 

Kan andra läsa vår ansökan?

 

Ansökningar som lämnas in till Vinnova blir allmänna handlingar. Men Vinnova lämnar inte ut dessa utan en formell sekretessgranskning i varje enskilt fall. Vinnova sekretessbelägger och lämnar inte ut uppgifter om verksamhet, uppfinningar eller forskningsresultat om det kan antas att någon lider ekonomisk skada om uppgifterna visas.

 

Hur stor är chansen att få stöd?

 

Det beror på antalet och kvaliteten på de ansökningar som kommer in i respektive utlysning samt budgeten. Statistik från våra tidigare utlysningar visar en beviljandegrad på 20-25%. Erfarenheter från andra strategiska innovationsprogram är att beviljandegraden ligger mellan 15-25%.

 

När får vi besked om vår ansökan om vår ansökan beviljats eller ej?

 

Vinnova meddelar beslut kring utlysningen ”Lösningar för snabbare utveckling av transportinfrastrukturen” senast 31 mars 2021

 

När kan beslutade projekt starta?

 

För denna utlysning får beviljade projekt starta tidigast 31 mars och senast 31 maj 2021

 

Hur ofta ska man redovisa?

 

Behov av lägesrapportering under projektets gång beror på projektets förutsättningar, framförallt dess totala längd. Alla projekt behöver dock skicka även en start- och en slutrapport till Vinnova. InfraSweden2030:s programkontor följer också upp projekten både medan de pågår och när de avslutas.

 

Om man sökt men ej beviljats bidrag, måste man söka igen eller ligger ansökan kvar?

 

Ansökan ligger inte kvar och man måste således söka igen.

 

Is there an English version of the call?

 

The call and the application forms are all in Swedish but the application may be written in Swedish or English.

 

Is it possible to apply in English?

 

Yes, you are welcome to write in English if you want to. All the application forms are in Swedish though.

 

Fler frågor?

Har du en fråga som inte besvarats ovan? Tveka inte utan hör av dig till närmaste kontaktperson.

 

Brasklapp

Skulle du se något i ovanstående som motsäger vad som står i utlysningstexterna så är det utlysningen som gäller.