Våra fem fokusområden

Klimatneutral infrastruktur

Transportinfrastrukturen utgör, både direkt och indirekt, en stor belastning på klimatet under hela dess livslängd. Vid produktion och underhåll används material och bränslen som ger stora koldioxidutsläpp. Infrastrukturens utformning påverkar även klimatbelastningen som transportfordonen som nyttjar infrastrukturen genererar.

Inriktningen i detta fokusområde är att minska klimatpåverkan från transportinfrastrukturen genom att utveckla metoder, produkter och verktyg som stöder ett klimatneutralt samhälle under hela infrastrukturens livscykel, dvs planering, produktion, drift, underhåll och återvinning. Syftet är att främja utvecklingen av en transportinfrastruktur som är klimatsmart och i längden helt klimatneutral.

Arbetet i fokusområdet leds av Maria Brogren, hållbarhetschef på WSP.

maria.brogren@wsp.com

Långsiktigt mål för området

Till 2030 har InfraSweden2030 tydligt bidragit till en halvering av transportinfrastrukturens klimatpåverkan genom hela dess livscykel samt skapat goda förutsättningar för klimatneutrala transporter i Sverige. Svenska aktörer inom transportinfrastruktur exporterar i stor omfattning klimatsmarta lösningar på en global marknad.

Effektmål på kort sikt

  • Metoder för att beakta klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv används vid planering av ny transportinfrastruktur
  • Nya metoder och verktyg som väsentligt förbättrar resurseffektiviteten för transportinfrastruktur
  • Ökad kunskap bland aktörerna i sektorn om hur klimatpåverkan från transportinfrastrukturen konkret kan minskas
  • LCA för klimatpåverkan tillämpas av alla beställare som deltagit i projekt inom programmet
  • Leverantörer erbjuder lösningar för transportinfrastruktur som har väsentligt lägre klimatbelastning i ett livscykelperspektiv
  • Ökad efterfrågan från beställare, i Sverige och utomlands, på svenska innovationer för minskad klimatpåverkan från transportinfrastrukturen
  • Svenska aktörer deltar i internationellt eller EU-samarbete om innovationer för klimatneutral transportinfrastruktur
  • Ökad kännedom i samhället om infrastrukturbranschens klimatarbete
  • Kunskap från programmet används i relevanta utbildningar

Exempel på innovationer inom detta fokusområde kan vara:

  • Klimatsmarta lösningar för byggande och underhåll av transportinfrastruktur
  • Effektivare metoder för att förlänga livslängden på transportinfrastruktur och därigenom spara energi och resurser genom att inte behöva bygga nytt
  • Nya byggmaterial med lägre klimatpåverkan än dagens
  • Nya typer av vägbeläggningar som minskar transportfordonens bränsleförbrukning
  • Innovationer för energiutvinning ur transportinfrastruktur, t.ex. generera el från en trafikerad väg

Innovationsseminarier

Tre innovationsseminarier för fokusområdet planeras till perioden augusti-september 2018. Syftet med seminarierna är att informera om kommande utlysning och om vad som är på gång i Sverige och övriga EU inom området klimatneutralt byggande, samt att diskutera gemensamma utvecklingsbehov och skapa förutsättningar för fler bra innovationsprojekt inom programmet.

Preliminära platser och datum för seminarierna:

  • Stockholm den 29 augusti (eftermiddag)
  • Umeå i september
  • Göteborg i september

Mer information om seminarierna kommer under juni.

Integrerade infrastrukturnätverk i samhället

 

Det här fokusområdet handlar om både behovet och möjligheten för att integrera infrastrukturnätverket med andra samhällsnätverk för att de ska kunna dra nytta av varandra och för att förstärka positiva effekterna som transportinfrastrukturen har på samhället.

Exempel på innovativa lösningar inom detta fokusområde är:
  • Integrering av system för energiutvinning ur transportinfrastruktur i befintlig infrastruktur för energiförsörjning
  • Sammankoppling av sensorer i järnvägsnätet för att öka säkerheten och effektiviteten i järnvägstransporten
  • Snabbare nödhjälp genom att sammankoppla trafikinformation vid olyckor med räddningstjänstens system
  • Integrerade lösningar med ny teknik och nya metoder för att utveckla den hållbara urbana transportinfrastrukturen

Konstruktionslösningar och byggmetoder för en hållbar och säker transportinfrastruktur

 

Transportinfrastruktursektorn kategoriseras inte sällan som en bransch där konkurrensen har stor potential att stärkas. Infrastrukturbyggen har traditionellt dominerats av detaljstyrda entreprenadkontrakt som i stor grad varit hämmande för utveckling och implementering av nya innovativa lösningar. Detta har också varit ett hinder för nya aktörer att ta sig in på denna marknad, vilket i sin tur motverkat konkurrensen.

Trots denna historiska och traditionella bakgrund genomgår även transportinfrastruktursektorn stora positiva förändringar. Nya upphandlingsformer har börjat tillämpas; Marknaden öppnas upp alltmer för internationella aktörer och därmed större grad av konkurrens. Alltmer diskussion förs i samhället och på politisk nivå om möjliga öppningar för privatfinansiering av infrastrukturprojekt. Högt ställda hållbarhetskrav och miljömål visar behovet av nytt tänk inom infrastruktursektorn med större fokus på resurssnålt byggande, systemtänk och livscykelperspektiv. Den snabba tekniska utvecklingen i samhället inte minst inom IT, kommunikation och material skapar stor utvecklingspotential inom traditionella sektorer såsom transportinfrastruktursektorn; Möjligheter för korsbefruktning och samspel mellan olika tekniska områden har aldrig varit så stor som idag.

Inriktningen inom detta fokusområde ligger på utvecklingen av innovativa och funktionella material och byggmetoder för hållbar och säker transportinfrastruktur. Inom fokusområdet läggs stor vikt på systemtänk och livscykelperspektiv samt på möjligheten att tillvarata utvecklingen inom andra områden som material och IT.

Arbetet i fokusområdet leds av Peter Ekdahl, affärsområdeschef på Ramböll

peter.ekdahl@ramboll.se

Exempel på innovationer inom detta fokusområde är:
  • Utveckling av innovativa material med skräddarsydda specifika egenskaper för att förbättra hållbarheten och säkerheten inom transportinfrastruktur. Det kan t.ex. handla om helt nya sorters asfalt och betong som är hållfastare än dagens men med mindre miljöpåverkan. Det kan också handla om ytmaterial som med hjälp av nanoteknik blir självläkande eller mindre skadekänslig.
  • Nya former av bärande konstruktioner som är lättare och mindre energikrävande än dagens men som fungerar ändamålsenligt och är lättare att bygga, kanske t.o.m. fabrikstillverka.
  • Nya konstruktioner som kan minska miljöpåverkan, minska underhållsbehoven, öka produktionshastigheten och produktiviteten samt förbättra arbetsmiljön. Dagens produktion och transport av byggmaterial står för ungefär 40 procent av de totala koldisoxidutsläppen.
  • Smarta konstruktioner som effektiviserar drift och underhåll genom att själva följer upp och kommunicerar sitt tillstånd.

Ökad produktivitet av transportinfrastruktur för bättre samhällsnytta

 

Ökad produktivitet inom transportinfrastrukturen är en förutsättning för att få störst nytta av investerade medel. För detta krävs bl.a. en effektivare och mer samordnad planeringsprocess kring infrastrukturprojekt, mer samverkande samhällsbyggande, ökat industriellt tänkande i hela byggprocessen från tidiga skeden till förvaltningsskedet, tillämpning av modern datateknik (t.ex. ICT-plattformar, 3D-teknik, bygginformationsmodeller BIM, virtuell design och konstruktion VDC) för att optimera design- och produktionsprocesserna för infrastrukturbyggande, samt bättre affärs- och upphandlingsformer för ett effektivt utnyttjande av marknadsresurser.

Genom detta fokusområde vill InfraSweden2030 främja val av lösningar (produkter, metoder och processer) som är mest effektiva och hållbara ur ett samhällsperspektiv samt ge leverantörsmarknaden rätt affärsmässiga förutsättningar.

Arbetet i fokusområdet leds av Johan Nyström, forskningsområdesledare på VTI.

johan.nystrom@vti.se

Exempel på innovativa lösningar inom detta fokusområde är:
  • Innovativa processer, verktyg och modeller för effektiv planering, design och dimensionering av transportinfrastruktur
  • Processer och metoder för optimering av värdeskapande aktiviteter och minimering av icke värdeskapande aktiviteter under anläggningens hela livscykel
  • Nya eller vidareutveckling av tekniska lösningar, modeller/verktyg och hållbara produktionsmetoder som ger ökad produktivitet
  • Nya funktionella virtuella informationsmodeller (BIM) som innefattar hela bygg- och förvaltningsprocessen
  • Specifikationer och metoder för effektivare kravhantering vid funktionsupphandlingar

Tillståndsbedömning och drift och underhållsmetoder

 

Sveriges byggda miljö har en tyngdpunkt i 1960- och 1970-talen men stora delar är väsentligt äldre. Utbytestakten är cirka en procent per år vilket innebär att vi måste ta hand om och förvalta den byggda miljön väl. Detta gäller inte minst vår transportinfrastruktur. Det är välkänt att underhållet av vår transportinfrastruktur har varit eftersatt under många år. Behovet av nya innovativa metoder för tillståndsbedömning och underhåll av vår transportinfrastruktur är mycket angeläget. Framtidens transportinfrastruktur kommer att vara än mer komplex och sammansatt, inte minst i takt med den snabba tekniska utvecklingen i samhället. Drift- och underhållsfrågor kommer därför att bli allt viktigare i framtiden och behöver tas med i beräkning redan vid planering av ny infrastruktur, något som idag förbises alltför ofta. Ökade krav på hållbarhet och resursutnyttjande i framtiden förutsätter nya lösningar som bygger på systemtänk och livscykelperspektiv och där kan drift- och underhållsaspekten spela en väsentlig roll.

Inriktningen på detta fokusområde är att främja utvecklingen av nya innovativa metoder och väsentliga förbättringar av befintliga metoder och system för tillståndsbedömning och underhåll av transportinfrastrukturen. Syftet är att på sikt bidra till att förbättra tillståndet på befintlig transportinfrastruktur och göra den mindre känslig för störningar.

Arbetet i fokusområdet leds av Anita Ihs, chef för avdelningen för Infrastruktur VTI.

anita.ihs@vti.se

Exempel på innovativa lösningar inom detta område är:
  • Smarta system för tillståndsbedömning av transportinfrastruktur. Det kan till exempel handla om att bättre kunna övervaka transportinfrastrukturens skick genom att sensorer i infrastuktur sänder samlad information kring slitage och skador, i realtid.
  • Nya verktyg och beräkningsmodeller för tillståndsbedömning. Detta kan t.ex. baseras på effektivare och modernare mätning och analys av tillståndsförändringar.
  • Effektivare och IT-baserade verktyg för underhållsplanering och underhållsmetoder
  • Nya standarder och regelverk som tillåter modernare underhållsmetoder